När man tycker något är fel, så ska man säga till. Man kan inte bara stå och titta på. Eller, visst det kan man ju, men det är inte bra. Om man sedan talar om vad man tycker, så kan det ju uppfattas fel. Det är en svår balans att inte trampa på någon tår samtidigt som man menar väl.

Jag har mailat 2 personer i välmening, men inte fått något svar. Jag vet inte om dom anser att jag inte ska lägga mig i eller om dom tycker att jag har fel eller vad det nu är som gör att jag inte får något svar.
Har jag tur så får jag svar på onsdag, men jag är tveksam.

Det jag har mailat har kanske haft lite ton att jag är irriterad, men med all rätt, men samtidgt så har jag skrivit att jag inte menar illa utan vill hjälpa.

När vet man att man har gjort rätt? Jag tycker man ska lägga sig i om det rör någon i ens närhet som blir drabbad. I dettafall mitt ena barn. Då måste jag agera. Visst, inga barn är felfria, långt därifrån. Men när man skriver att man vill hjälpa och ber om ursäkt om man tramapar någon på tårna eller lägger sig i, så skulle det inte skada med respons.

Ja, det är väl bara att jobba vidare och hoppas att det kommer gå bra, för gör det inte det så finns risken att jag maila igen och då kommer mailet inte bli trevligt och jag kommer gå vidare till högre insatser.
Det gäller mitt barns skola. Man ska känna sig trygg på skolan, man ska få hjälp om det händer något, pedagogerna ska ha koll och om det är något så ringer man vårdnadshavar och meddelar sin oro eller fundering. Problemen ska inte sopas under mattan för att skolan kan riskera att kritiseras eller få en anmärkning. Om man inte tar tag i problemen så kommer det att komma en anmälan från en förälder eller flera föräldrar och då kan skadan bli värre än vad den hade behövt bli. Nu kan jag bara hoppas och hoppet är det sista som överger mig.
Jag vet att jag har stöd och stöttning från andra som tycker samma sak som mig, men det hjälper inte så mycket att bara tycka, man måste agera. Man är starkare om man är flera än om man är ensam.

Nu är det bara att bita ihop och fortsätta att låta bollen rulla när den väl har satts i rullning. Så hoppas jag att det är någon/några fler som hoppar på och sätter mer fart på bollen innan det händer något alvarligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Där jag bor finns det många oroliga ungdomar/tonåringar. Var ett möte på min dotters skola om ANT, polis, fältare och soc var där och informerade om hur det ser ut där vi bor. Det var bara för den årskursen där min dotter går, men det var väldigt få ...

Nu hoppas jag verkligen att det är vår på väg. Varför? Jo, då blir allt ljusare, slipper tjocka jackor och massa annat som ska på under vintern, batterierna laddas av solsken, man kan vara ute mer och det känns inte lika jobbigt att gå upp på morgone...

Nu börjar man märka att våren börjar komma på riktigt. Solen börjar skina och snart kan man hänga undan vinterjackan för den här säsongen. Alla årstider har sin tjusning. Men jag gillar våren och sommaren bäst. Det blir ljusare, så att det är lättare...

Jag undrar var samhället är på väg. Man mördar människor än hit och än dit. Förra veckan, en kvinna knivmördas i sin lägenhet i Hallonbergen framför ögonen på sin man, 2 ynglingar ca 20 år skjuts ihjäl i Kista, en massa mord i Malmö mm. Vart är vi på...

Idag fick jag ett tips om ett program jag skulle se. Eller rättare sagt att jag skulle titta på delar, nr 8 och 9 av Uppdrag granskning. Det var Janne Josefsson som 1999 gjort ett program som hette "Fittja paradiso". Nu hade han 17 år senare åkt till...